zinyana

Igår kväll när jag tillslut lagt mig ner för att sova någon gång
när klockan börjat närma sig 1 (eller var det 2?)
Så kännde (upplevde) jag att jag var tyngre på en sidan när jag låg raklång i sängen.
Efter att ha kännt efter ett tag konstaterade jag att det var mitt hjärta som känndes tungt.
Det låg ett obegripligt pirr och en tyngd precis i bröstkorgen där mitt hjärta befann sig.

Så nu grubblar jag över vad som fick mitt hjärta att bli tungt som bly.

Är det för att jag börjat älta saker så som jag inte borde?
Kanske för att det värker så fort jag ser ett lyckligt par tillsammans.
Det har gått så långt att mina egna dagdrömmar är så bra
att jag ger mig själv gåshud när jag komponerar dom.

Gick och la mig sent igår fastän jag visste att jag skulle
kliva upp kl 6 och cykla in på jobbet på morgonen.
Självklart så kunde jag ju inte somna in nån tid pga det.
Sista gången jag kollade på klockan så var det runt 2 nånting.
Och så klart drömde jag, i vad som känndes som hela natten.
Drömde att jag var vaken och låg i sängen och att datorn var igång,
skulle böja mig fram och läsa något på skärmen som jag inte kunde
se därifrån jag låg, och ju närmare jag lutade mig desto suddigare blev
texten, och då insåg jag i mitt vakna drömtillstånd att jag drömde. Ha!

Att inse i drömmen att jag drömmer, det har jag då aldrig gjort förut.

Man brukar ju säga "Ung och dum",
men jag och Ems konstaterade i bastun
i lördags att det nog borde vara "Gammal och dum".
När man är ung vet man ju inte vad man gör oftast,
medan när man sedan blir äldre så vet man mycket
väl vad det är man sysslar med, men gör det iaf.

Så det borde väl vara "Gammal och dum" eller hur?

Går och grubblar och grämmer mig.
Inget gick som det var tänkt.
Och det stör mig.
Jag vill ha det där livet som låg framför mig.
Lägenhet i Göteborg, tågluff i Europa i sommar,
komma in på Arkitekt. Jag vill att allt ska vara
kristall klart, inte grådisigt och oklart som nu.

Nu har jag bara dåligt samvete och ett magsår
eller två på gång. En nervositet som bubblar upp
stup i kvarten. Oh, how I hate this.

Och inte förmår jag att rycka upp mig själv
speciellt bra heller, it goes up, and then down again.
Börjar tro att jag har någon fet hormonrubbning.
Och att intet förglömma, en allvarlig hjärnskada.

Ja tillslut så var man då hemma.
Bilresan gick bra, men bilen var smått nertyngd,
det var en hel del grejer vi fick trycka in.
Staplat till taket och lite till, kylbox på golvet på
passagerar sidan, inte så bekvämt att sitta där.
Kom hem ungefär vid halv 6 tror jag.
Mamma skickade mig i säng när dom klivit upp,
lyckades somna en stund, men det skulle jag inte
ha gjort, jag blev bara tröttare.
Kl 10 kom Anna-Karin och väckte mig så då
var det bara till att sätta igång med hennes frisyr :)
Stressad som få var hon hela tiden, men allt gick vägen :)
Hon var jättefin i sin klänning :)
Så när allt väl var över, dom hade anlänt till hotellet
och jag hade fotat i princip varje par så åkte jag, mamma
och pappa hem och grillade hamburgare.
Skönt att få ta det lite lungt tillslut :)
Sen började jag frenetiskt leta mina skruvar till skrivbordet,
tänkte jag skulle sätta ihop det så jag hade nåt att ställa datorn på,
men dom verkar ha försvunnit från jordens yta.
Har öppnat nästan alla mina lådor och inte sett skymten av dom.
Åkte in på Vilhelmina för att lämna några grejer till Patrik
(som jag så klart glömde och fick åka hem igen) och leta igenom
bilen för att se om dom kunde ligga där, men det verkar inte som så.
Så jag och datorn befinner oss fortfarande på golvet..

Jaja, idag skiner iaf solen som bara den,
det verkar vara mer sommar här än neröver :)
Mammsen fyller år idag så det blir nog en bra dag.
Ska grillas och bastas ikväll, bastningen har jag saknat.